SammanfattningKoncernchefens rättsliga ställning är oklar vad avser hans rätt att företräda bolaget och hans skadeståndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen så kan problem uppstå när man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs ställning riskerar att inkräkta på bolagets lag reglerade organ såsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. Frågan är hur frågan om koncernchefens skadeståndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen får en ställning som inte är förenlig med aktiebolagslagen.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken information som finns i årsredovisningars VD-ord, och att illustrera processen vid framtagandet av VD-ordet. Syftet är vidare att undersöka om det finns samband mellan information i VD ord och olika företagsegenskaper. Vi har, med utgångspunkt i ett deduktivt tillvägagångssätt, genomfört en kvantitativ undersökning. Utifrån teorier har vi bildat hypoteser avseende samband mellan VD-ords innehåll och olika företagsegenskaper. Genom statistisk sambandsanalys har vi undersökt om våra antaganden är korrekta eller ej.

At first glance, the group CEO's (koncernchefens) legal position looks easy. It is the CEO?s responsibility to lead and make decisions on matters which affect the entire group, all while defending the company?s best interests. However, when one looks closely at how the Companies Act (Aktiebolagslagen) regulates how a company should organize itself, as well as the options available to manage the group, one rea-lizes that simply appointing a group CEO does not necessarily make the company compatible with the Companies Act. A group CEO threatens to reduce both the Board and CEO's legal administrative districts which are not in accordance with legal and commercial principles.In order to introduce a group CEO it requires a detailed investigation of the group's legal relationships.

Denna studie behandlar kommentarerna till ett antal svenska nättidningars ledarartiklar. Syftet är att se vad kommentarerna behandlar, hur diskussionerna går och om de kan ses som en delav så kallade deliberativa demokratiska samtal. Med den kvantitativa innehållsanalysen som verktyg har vi undersökt 1730 kommentarer till 38 olika ledare fördelat på 6 olika nättidningar, Aftonbladet.se, Dn.se, Nt.se, Op.se, Sydsvenskan.se och Arbetarbladet.se. Det är en ledare per tidning som undersökts varje dag från den 28 mars till den 3 april 2011. Totalt har varje kommentar undersökts med 24 olika variabler för att få en bild av hur diskussionerna går, vad som behandlas och om kommentarfälten ären eventuell arena för deliberativa samtal.

Syftet med studien var att få en ökad kunskap om 15-åringars uppfattningar om kränkningar och trakassering på internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt på att problemet uppstår. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-åringar från en skola i Sydsverige. Grounded theory användes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i från ett genusperspektiv.Resultaten visade att Internet är en given del av ungdomarnas vardag och att kränkningar är vanliga. Både sändaren och mottagaren av en kommentar måste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en kränkning.

Specialarbetet förtecknar totalt 303 verk med anknytning till Frankrikes historia. Huvuddelen av böckerna har försetts med en kortare kommentar. Källa vid sammanställningen har varit Svensk bokförteckning. Bibliografin är uppställd enligt SAB:s klassifikationssystem. Avdelning Kj har uppdelats i lämpliga tidsperioder för att göra materialet mer lättöverskådligt.

The thesis handles the principal-agency problem between shareholders and the Chief Executive Officer. The purpose of the thesis was to examine the link between CEO compensation and corporate performance measured as a change in Market to Book ratio. Data was collected from corporate annual reports between the years 2000 ? 2008 and the study covers 39 Swedish companies from the Stockholm Stock Exchange Large Cap list. To examine whether there is a link between the CEO´s compensation and firm performance, we performed a regression analysis, and no significant relation is found.

?Furu är fult? Det är en kommentar man ofta får höra när man nämner furu, många har åsikter om materialet vissa positiva men det flesta är rätt negativt inställda till furu.Vad är det då som gör att folk har dessa åsikter ? Är det materialet som sådant, det formspråk som oftast förknippas med furu, eller är det andra faktorer som spelar in?Kan man med hjälp av ett modernt formspråk påverka och få folk att se förbi materialet, få dom att uppskatta produkten och fastna för den trots att det är möbler gjorda i furu..

Det finns två olika typer av koncernchefer, de som blivit utsedda och de som endast kallas för det. Det är endast den som är utsedd som kan inta en rättslig ställning som koncernchef. Då koncernchefen har en organställning, såsom VD eller styrelseledamot, intar denne den rättsliga ställning som organställningen innebär. Om koncernchefen inte har någon organställning kan denne få en rättslig ställning genom ställningsfullmakt eller genom delegation från styrelsen. Vid helägt dotterbolag kan koncernchefen ge bindande direktiv till styrelsen i dotterbolaget.

Denna uppsats består av två översättningar av den japanska författaren Osamu Dazais noveller Spring, Moerus! och Hundra vyer över Fuji från japanska till svenska samt en analys som ur ett litteratur-vetenskapligt perspektiv hjälper till att fastställa översättningsstrategin ? att göra en adekvansinriktad och främmandegörande översättning. Översättningarna följs av en översättningsteoretisk kommentar som fokuserar på de tre problemområdena grammatik och lexikon, menings- och styckesstruktur samt passivering. Ett litteraturvetenskapligt perspektiv för källtextanalysen visar sig vara mycket tillämpbart för dessa texter på grund av deras genre, jag-romanen, som är typisk för japansk 1900-talslitteratur. Källtexterna och måltexterna finns med som bilagor..

Uppsatsen behandlar översättningen av de fem första kapitlen i Rapt à Bamako, som är ett autentiskt översättningsuppdrag och som kommer att publiceras av Bokförlaget Trasten under hösten 2010. En översättningsprincip för det aktuella uppdraget har bestämts utifrån översättningens förutsättningar, bestående av teoretisk bakgrund, måltextens syfte och kontext, genomgång av referenstexter samt en stilstudie av källtexten. Det framkommer att den kontextuella och lexikala nivån var de som gav upphov till mest svårigheter under översättningsarbetet, men att en stor del av de problematiska översättningsfrågorna kunde lösas med hjälp av översättningsprincipen i fråga..

Den här uppsatsen består av en översättning från japanska till svenska av Yasutaka Tsutsuis Toki wo kakeru shoujo (Flickan som hoppade genom tiden) och en kommentar av översättningsprocessen. Syftet är att undersöka vilka problem som kan uppstå vid översättningen av anföring, interpunktion och interjektioner samt vilka strategier som kan tillämpas för att lösa dessa problem. Översättningen framställs med ett acceptansinriktat, målkultursorienterat förhållningssätt för att anpassa texten till de normer och förväntningar som är rådande i målkulturen..

Nya teknologiska förutsättningar har resulterat i att intressenterna kan föra en dialog med organisationer jämfört med den tidigare monologen från organisationen. I och med detta sker kommunikation på andra vilkor och under en kris blir därför organisationen tvunget att bemöta enskilda individers reaktioner och känslor. Detta kan innebära att de måste anpassa sin kriskommunikation till omgivningens känsloyttringar. Uppsatsen tar avstamp i Attributionsteorin och Situationsbaserad Teori för Kriskommunikation (STK) för att sedan beskriva olika kommunikationsstrategier under en kris och hur intressenters känslor yttrar sig under en kris. Undersökningen bygger på Findus Facebooksida, där användarkommentarer och svar från Findus har samlats in och sedan klassificeras utifrån de känslotyper och de responsstrategier de uttrycker.

This paper is an attempt to re-read Walter Benjamin?s essay ?critique of violence? by separating what we here presume being its three-part core or axis, namely Right (rätt, as in Law), Justice (rättvisa) and Violence (våld), and then make an inquiry into the relationship between them, or, to what extent these three parts relate to each other. The method for doing so is at first a close-up reading of Benjamin?s text, where the core parts are being mentioned. Thereafter we will take a look at some of the most prominent attempts to read Benjamin to see to what extent their interpretation is compatible to ours.

I och med att samhällsklimatet hårdnar och våldsanvändningen i samhället ökar, ökar även våld och hot mot poliser i tjänst. Detta leder till att poliser tvingas att använda nödvärnsvåld allt oftare. Polisen har en unik rätt att använda våld för att lösa sina uppgifter. All våldsanvändning av polisen måste ske i enlighet med behovs och proportionalitetsprincipen och i en kommentar till polislagen används uttrycket ?utomordentlig restriktivitet? när det gäller bruk av skjutvapen.